i min mans värld är det tingen som bestämmer.
han tror att alla saker har ett liv, en vilja och att de är emot honom.
jag vet att det inte är så.
lillskiten har en lära-gå-vagn som han brukar lasta full med saker och köra rally med här hemma.
ibland står den i hans rum (where it belongs) men ibland står den lite varstans och helst i vägen.
ikväll stod den precis innanför köksdörren
och min kära make gick rätt in i den.
jag hörde en smäll följt av ljudet av något som kastas i golvet och sedan ett högt och förtvivlat väsande/pipande/skrikande ljud.
när jag kommer ut i köket hoppar mannen omkring på ett ben och gormar något om att han "ska döda den!" (vagnen) och skriker "den jäveln, den jäveln!"
jag försökte lugna honom genom att säga att vagnen inte gjorde honom illa med flit.
svaret jag fick var ett väsande "det vet man aldrig!"
jag skrattade nästan ihjäl mig.
han är så rolig.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar