birdie namnam!

tusch tusch tusch!

jag älskar mina tuschpennor!

men nu när den är klar skulle jag vilja göra den i akryl också.

med viss modifiering, de små svarta prickarna blir nog jobbiga.

den blir nog inte lika detaljrik, men är bra att ha som utgångspunkt.

shit, måste köpa nya färger.

och duk.

en annan dag.



upptäckarglädjen är den enda sanna glädjen

han är nyfiken, min lilla son.

vad jag är glad att han ÄR nyfiken, att han vill titta på saker, utforska.

han öppnar alla dörrar, tittar under och över allting, klättrar över och under saker och får han en sak i handen så vänder han och vrider på den tills man tror handleden skall gå av.

han är nyfiken, framåt.

vi skall se till att det går bra för gossen, att han inte tappar den, nyfikenheten.

slottsskogen rocks!

slottsskogen var en succé!

för mig.

sigge sov hela tiden.

han var glad och tjoade och tjimmade hela vägen dit men så fort vi klev av vid linnéplatsen så somnade han som en sten och vaknade inte förrän en timma senare när vi var klara med slottsskogen och klev ut på linnégatan igen.

jag tror att han är trött på djur.

katterna här hemma har gjort att han tycker de är oerhört överskattade och inte värda all uppmärksamhet.

han tycker de är högljudda, vilda och ouppfostrade.

katterna tycker å andra sidan samma sak om honom.

hursom så var det asnajs väder och jag fick se

bambi

och lite får

och en sur påfågel som satt och tryckte vid husväggen och vägrade visa rumpan.

getter.

tur att jag kan roa mig själv för såhär engagerad var skurken:



agendan

det blir inge bra det här med carros sockar, får repa upp och repa upp.

men skam den som ger sig!

däremot så tog jag, mia och våra barn en tur till frölunda torg igår.

väldigt trevligt med mammafika, koll i affärer och lite stopp på diverse spårvagnar.

men det gjorde INGENTING för jag hittade en superfin väska på åhléns.

det var rearea och den kostade bara 60 spänn!

klart tjejen skall ha en väska, tänkte jag och betalade glatt!

ett lila nagellack blev det också.

sjukt nöjd.

idag skall jag och skurken till slottsskogen och titta på djur.

om de är ute, såklart.

om de inte är det så gör det inget.

jag skulle inte vara ute om jag var älg.

nu lunch, kaffe, ombyte och sedan ut!

gult är fint som snus

hurra!

mer solsken åt fötterna!

väldigt varma men väldigt sköna.

garn från norska sandnes.

fötter från svenska göteborg.

nu skall jag sticka sockar till carro, aka supermom.

julia hjärta garn

att garn kan få en att må så bra.

få mig att må så bra.

jag behöver inte ens sticka av det, använda det.

jag behöver inte ens känna på det, i verkligheten.

det räcker med bilder för att jag skall mysa.



sigges första idol

sonen har en idol.

det är lykke li.

lykke li är inte mammans idol men hon höjer ändå volymen när "get some" kommer på radion.

då blir han alldeles tokig, sonen.

imorse lärde han sig att klappa händerna, ni kan tänka er hur till sig han blev när de senare spelade lykke li på radion.

helt bananas.

då höjer mamman volymen med glädje och tänker att lykke li kanske inte är så dålig ändå...

julia hjärta bones

ensam hemma för mannen är på aw.

ensam är ju faktiskt fel, sigge är ju hemma men han sover så jag är ensam vuxen hemma.

vad gör jag när jag är ensam och kan göra precis vad jag vill?

jo, jag gör det jag gör när min darling är hemma nämligen

stickar

och kollar på bones.

det kan låta alldeles fruktansvärt tråkigt och förutsägbart men jag gillar det, jag älskar det.

bones är min bästa serie.

of-all-times.

såhär är det, varje år får jag en box i julklapp av darlingen som vi maratonkollar på i mellandagarna.

däremellan, under året när nästa säsong går på tv så kollar jag inte.

det är förbjudet.

forbidden.

verboten.

så jag måste alltså kolla en gång om året i sträck och sedan vänta ett helt år tills nästa säsong finns i julklappshögen. men det gör jag ju gärna.

nu i julas fick jag säsong fem och den säsong som visas nu på tv är säsong sex. men den är som sagt förbjuden att tittas på.

forbidden.

verboten.

darlings.



hets mot folkgrupp och fjompiga lekskrubbar

jag vill träna, jag vill träna, jag vill träna.

trodde väl aldrig att jag skulle känna ett sånt sug efter träning.

jag vill röra på mig, svettas och få träningsvärk.

trötta ut.

slita.

men just nu går det inte, inte som det ser ut nu i våra liv.

det finns ingen tid.

jag förstår inte hur småbarnsmammor med upptagna pappor hinner ta sig till gymmet flera gånger i veckan. hur gör de med tiden? har de mer tid än vad jag har?

kan jag få lite?

herregud, jag skulle till och med vilja gå på spinning, hur sjukt är inte det?

hets mot folkgrupp, liksom.

men du kan ju köpa en träningsdvd och träna hemma?

troligt.

medan min son klättrar i bokhyllan, käkar grus eller drar i mina ben?

troligt.

men du är ju ute och går så mycket om dagarna med barnvagnen?

och?

det är isbanor över hela göteborg, jag går inte med barnvagnen, jag hasar.

men på friskis har de barnpassning från ett års ålder?

jag vill inte ens lämna mitt barn till UTBILDADE PEDAGOGER på dagis, tror ni jag lämnar honom hos en liten fjompa i nån lekskrubb på friskis & svettis?

no thank you.

så, det går liksom inte just nu.

men jag längtar.

do or die

vi har schyssta rutiner just nu, det känns.

alla är glada, alla är nöjda och alla får sova.

det har hänt något de senaste dagarna, skurken verkar ha kommit över nån sorts tröskel.

han pratar annorlunda, han betraktar saker annorlunda och han leker på ett annat sätt.

jag kan inte riktigt säga vad det är men något har hänt.

det känns och det känns bra.

det är underligt och fascinerande hur lätt man anpassar sig.

saker man aldrig trodde man skulle klara av eftersom man är en neurotisk rutinmänniska som är rädd för förändring. men det går bra och man har fortfarande rutiner.

det är bara det att de ändras lite oftare och när de ändras har man liksom inget val.

bara att gilla läget, liksom.

do or die.

mammas nya kille

jag älskar mammas nya kille i p3.

jag bara älskar det.

jag har två favoritkaraktärer, katla och patrik.

patrik som alltid har 5-i-topp-listor och snackar om mikael renberg.

nu i veckan hörde jag ett klipp från just mnk och har nu letat mig blå efter det klippet på p3:s hemsida men tyvärr helt utan resultat.

jag kan inte sluta tänka på det, jag nästan dog när jag hörde det.

ni vet när er kompis har varit med om nåt HYSTERISKT kul och skall återberätta det, det blir pannkaka av det hela och ni inte fattar poängen, han säger "du skulle nog varit där för att tycka det var kul" och du tänker stilla..."ja, kanske. men kanske hade det inte varit kul då heller".

ni vet vad jag menar?

det här är ett sådant ögonblick.

jag hade tänkt återberätta hela skämtet.

men jag inser nu att det är ingen idé, det blir inte kul.

det blir inte lika kul för er som det är för mig, i mitt eget huvud.

det skall vara soliga fötter i januari!

när gossen sover skulle jag kunna

hänga tvätt

diska

dammsuga

laga mat

sortera papper

sova

men jag stickar!

som garntanten på 2knit sade,

böcker och garner måste man alltid ha hemma, det får man aldrig vara utan!

åh, vad jag håller med.

är jag inte grymt duktig på flätor, så säg?!

NÖJD!

åh vad det blev tjusigt och jag är så otroligt NÖJD!

inte nog med att jag senaste veckan lärt mig sticka flätor (tack, youtube) jag har gjort det utan en sån där flätsticka som man tydligen skall ha.

nu är mina finafina sockar klara och väntar på en ny ägare.

mönstret är mitt eget med lite utgångsläge ur vanliga sockmönster vad gäller mängd maskor, längd osv.

fifasen vad stolt jag är nu.

firar med kaffe!

hoppsan

oj.

jag råkade köpa garn idag.

vad synd.

färgerna blir som vanligt ganska missvisande.

men jag lovar att de är fina!



olägenheter

skall upp till östra för omläggning av skurkens hand efter lunch.

hans arm blir bara längre och längre ju mer förbandet halkar ner mot handleden.
snart ser han ut som en apa!

plus att det är grymt jäkla smutsigt, förbandet.

har vi verkligen så skitiga golv?

detär så vackert ute att man blir alldeles rörd.

hur kan man ens säga att man tycker det räcker med snö?

hur kan man säga att nej, nu räcker det med skönhet, nu vill jag ha lite fulhet!

det är alldeles vitt, vackert, ljust och krispigt.

tack för det.

sedan undrar jag...

sanitär olägenhet.

vad är en olägenhet?

är det någonting som vill vara en lägenhet men som inte riktigt är det?

jag vet inte.

kaffe och slut på onödiga funderingar.
vänta nu...
om det finns onödiga funderingar, vad är då nödiga funderingar?

ny barnwaggon!

jag har reserverat en ny barnvagn!

den vi har är sex år gammal, har genomlidit tre barn och börjar bli lite skruttig.

den funkar fortfarande men är lite skruttig.

det är ungefär så jag känner mig just nu.

anyway!

det blir en svart emmaljunga city cross som skall hämtas på babyproffsen på söndag.

gud så skönt.

den gamla får bli dagisvagn när det blir dags för sånt trams.

(sigge skall nämligen aldrig bli så stor att han börjar på dagis, han och mamman skall vara hemma resten av livet och mysa och hitta på saker)

snart lunch, sen hem till mia för fik och lek.

bra dag.

big bang theory

är sheldon cooper lik jim parsons...

eller är jim parsons lik sheldon cooper...?

skitsamma.

det är lika fantastiskt hursomhelst.



3:am

ooooooherregud vilken seg morgon, jag kan fortfarande inte riktigt hålla båda ögonen öppna samtidigt.

skurken sov dåligt inatt och låg och gnyddeognällde, vände sig framotillbaka och vaknade ett par gånger och var ledsen. samtidigt har jag senaste tiden haft lite sömnproblem själv och somnar inte förrän framåt tre, fyra på morgonen. vilket gör att jag kanske får just tre, fyra timmars sömn innan jag vaknar och måste upp, vara glad, vara mamma.

det brukar gå jättebra men idag har det varit helt bedrövligt.



keke

syster, allra käraste syster.

vad jag önskar att vi bodde närmre varann, tio minuters cykelväg sådär.

man kan bara komma över och dricka kaffe, vin, spy galla över världen eller fnissa och fläta hår.

om jag fixar en stor husbåt som vi ankrar mitt emellan sverige och danmark där vi kan bo allihop, en egen ark, har vi kompromissat då?

för isf börjar jag bygga imorron.

jag kan, jag hade sjukt mycket träslöjd i skolan.

och när ska det bli gratis att ringa till danmark, egentligen?

bebishäng

trevlig dag med mia och lilla alvar på besök.

alvar har blivit superstor och sigge är så förtjust i honom.

alvar var mer förtjust i sigges leksaker...

...fast fascinerad kanske är rätt ord.

vad det är mysigt när vi får besök!

tiden läker alla sår

igår var en hemskhemsk dag i mitt mammaliv.

jag stod vid diskbänken och lyfte upp sigge som en nanosekund senare slängde sig åt sidan och satte handen på den varma spisplattan!

herregud så hemskt det var.

så vi fick packa in oss i en taxi och åka till barnakuten där han blev omlagd och omhändertagen av supersnälla sköterskor.

jösses så arg han var.

han ville verkligen inte bli omlagd. han ville nog inte att någon skulle ta i honom över huvud taget.

men det gick bra, han blev fullpumpad med smärtstillande, inslagen i det största förband jag någonsin sett på en så liten unge (hans högra arm är nu ungefär tio centimeter längre än den vänstra) och sedan fick vi åka hem.

väl hemma fick han mat och åt som en häst eftersom han inte hade fått nån lunch. och när han sitter där i sin stol och väntar på mat så börjar han banka som en galning med sitt JÄTTESTORA förband i bordet.

han tyckte det var jättefestligt.

skruttunge.

sedan somnade han klockan 18 och sov i princip hela natten med ett litet avbrott för blöjbyte.

klockan sju imorse vaknade han glad som en lärka och har varit på strålande humör sedan dess. han kryper runt, ställer sig upp mot allt och går, precis som vanligt, och skrattar och tjoar.

skruttunge.



när jag var tre år gammal skulle jag hjälpa pappa att koka välling till mig. jag stod på en stol och när vi var klara vände sig pappa om i ungefär en nanosekund, han också, och jag satte båda händerna på plattan. jag fick superförband jag också och det gjorde nog fruktansvärt ont.

tackolov är sigge så liten att han inte kommer minnas det här och han kommer troligtvis inte tycka att jag är en dålig mamma. för det är faktiskt sånt som händer och det tar inte mer än en nanosekund.

jag tycker ju liksom inte att pappa är en dålig pappa för att han råkade vända sig om när vi kokade välling.

men det var hemskt, riktigt hemskt.

och jag kände mig som en urusel mamma.

fast det är jag ju inte.

ingen dör av att ha lite tråkigt

det är en regnig och grå lördag.

det är konstiga repriser på svt och det finns inte så mycket att göra.

vi leker lite på mattan med julklappsklossarna och den lille jagar katter med stort engagemang.

kaffemaskinen går på högvarv och jag vill att det ska vara vinter ett litetlitet tag till.

man kan tycka att det låter tråkigt men jag väljer att mysa, jag väljer att tycka att det tråkiga är det nya roliga.

för har man tråkigt måste man hitta på något roligt själv,

man får inte ta roligt för givet.

plus att ingen dör av att ha lite tråkigt.

a sparkling work in progress

idag har jag varit en riktigt dålig mamma och fru.

jag har nämligen väntat hela dagen på att få sticka på nya sockarna.

jag ville bara att dagen skulle gå, maten lagas och ätas, sonen nattas och somna för att jag skulle få sätta mig i hörnet i soffan och fortsätta sticka.

jag kommer bli snäll och engagerad när sockarna är klara, jag lovar.

men just nu är det så himla roligt för det är en teknik jag precis bemästrat och det är ett alldeles eget mönster och det blir ungefär huuur tjusigt som helst.

så stå ut, kära familj, jag kommer vara superengagerad och en mycket lyckligare mamma och fru när jag är klar med dem.

promise.



IDOLEN

jag har många idoler men så har jag även IDOLER.

en av dessa är camilla plum.

denna underbara danska kvinna kan allt. ALLT!

hon bakar, lagar mat, odlar, har butik, tv-program och hon är säkert bilmekaniker och nationalekonom också.

hon kan allt.

har man inte sett henne så vet man inte vad jag pratar om. hon har ett helt fantastiskt hem, fullt med små fina detaljer. allt är, liksom hon, väldigt rustikt och lantligt men ooh, så vackert. hon är moder jord personifierad.

jag skulle vilja tillhöra hennes familj, bo hos henne och, liksom hon, skrota runt med yvigt hår, en sjal, stora tröjor, vida byxor och träskor. ingen bh, of course. jag vill bo där och vara skitig om händerna, odla, laga mat och baka löjliga och underbara surdegsbröd. jag vill bo hos camilla plum.

detta vet min syster, hon vet att camilla är min IDOL.

så idag kom den här på posten:

en julkokbok.

av IDOLEN.

oh, my lord.

jag är fortfarande alldeles skakis. den är heeelt underbar.

den är tjock, 312 sidor, röd och guldig och med ROSA rygg. fantastisk.

plus att den är fylld med så mycket vackra bilder att det nästan är löjligt, man fattar ingenting.

det är liksom så att man vill riva ur varenda sida och sätta upp dem på väggen med man vill samtidigt ha boken kvar. som min syster sade, man skulle ha två.

porr, säger jag bara.

hardcore.

det är ingen idé att visa bilder ur boken, det finns allt för många.

ni får tro på vad jag säger.

kolla in tantens kök, liksom.

IDOLEN.



sticka flätor

kära dagbok,

idag skall jag lära mig att sticka flätor för det kan jag inte.

än.

http://www.youtube.com/watch?v=ogMAdvojRlE

men det här kan nog hjälpa.

vi ses.

akvarellblyerts

min snälla snälla man gav mig pennor för framtida projekt i julklapp. coola pennor var det också!

ni vet akvarellpennor, färgpennor som man sedan kan ha vatten på så att de blir som akvarellfärger?

jag fick akvarellblyerts!

coolast hittills, hade ingen aning om att de existerade över huvud taget.

så nu blir det fler ugglor!

vatten-johnny och mitt hjärta

vi har vatten.

jag nästan gråter av lycka.

vatten-johnny på göteborgs vattens driftscentral, jag vet att jag ringt dig jättemånga gånger idag och att du säkert är skittrött på mig vid det här laget. jag lovar att jag skall försöka tona ner min nervösa sida lite grann och låta trevligare i telefon i fortsättningen.

men från botten av mitt hjärta och min tomma vattenklosett, tack.

kära vatten, jag skall aldrig ta dig för givet igen.



vi kommer bli zombies

vatten vatten vatten.

vi har inget vatten.

och jag får i vanlig ordning PANIK!

jag kan inte leva utan vatten och målar upp domedagsbilder om att vi måste hamstra vatten från alla affärer, till slut finns det inget kvar, hygienen går åt helvete och nåt konstigt virus bryter ut som i sin tur gör att alla blir zombies a la dawn of the dead och man måste stanna inne i nåt konstigt skyddsrum och käka konserver, smutsig och jävlig. till slut kan man ta sig ut i dagsljus (då är zombiesarna ur fas), sno en bil, slanga bensin från en annan övergiven bil och bege sig genom landet mot en av militären skyddad community för ozombifierade människor.

det är sant, det är så jag tänker.

och jag köper verkligen inte argumentet att det är för att det är vinter och skitkallt och att ledningarna spricker och har sig.

snälla, jag bor i göteborg, det är NOLL grader ute. jag har bott i både västerås och uppsala med 30 (!!!!) MINUSGRADER och vi hade banne mig vatten. så spare me, jag köper inte det argumentet.

vi måste få tillbaka vattnet för jag måste ha kaffe.

damn.

i dream

i dream of coffee.

språk

hmm.

rosa heter pink.

kyss heter kiss.

romantiskt språk.

pink

låg igår kväll och tänkte lite på det här med olika färger.

jag blev ombedd på en sida på nätet att skriva min favoritfärg. det var väldigt svårt eftersom det finns så mååånga fina. men rosa är en av favoriterna.

och då tänkte jag, har man givit namn åt färgen rosa efter rosor?

rosa rosor?

det skulle vara så fint om det var så.

rosa och skärt.

skär och skör och rosa rosor.

så fint.

i england har färgen inte fått sitt namn efter en vacker blomma.

där heter den pink.

mmm.

happy feet

happy feet, i've got those happy feet

give them a low down beat

and they begin dancing!

godnatt.

sov gott.

bokskatter och karameller

åkte en tur till angered för att jaga ett fårskinn att ha i barnvagnen.

tyvärr blev det inget skinn, men det betyder inte att jag kom hem tomhänt.

för jag gör sällan det.

sigge fick två nya böcker och jag fick cashewnötter som jag kunde knapra på på vagnen hem.

väl hemma fortsatte jag att sticka på mina senaste sockar!

jag har haft ett gäng rester av självrandande sockgarn i olika färger men alla av liknande garner. de har legat i en låda länge och väl och jag har tänkt att de snart skall få komma till användning.

för så är det, vänner, man slänger ALDRIG garn.

man kan ge bort det men det får aldrig slängas.

never ever.

så, för ett par dagar sedan kom jag på att de skulle bli ett par sockar som är randiga i självrandande garner.

så blev det och de är strax klara, blir nog helt färdig med trådfäst och liknande ikväll. har halva foten kvar på andra sockan och är ungefär huuur nöjd som helst.

resåren, hälen och tån är stickade i samma färg för att få någon styrsel på det hela.

när man blandar restgarner får man karameller!

nu, bebisgos innan det blir läggdags.



med glädje

jullovet är över.

kärleken är i skolan, mamman och skurken är hemma tillsammans, kaffet är gott och de spelar girlfriend in a coma med the smiths på radion.

det har varit en skithärlig jul och ett finfint nyår.
vi har varit vuxna och nyktra och myst runt med raggsockar och mysbyxor.
det blev många fina klappar och superfin nyårsmiddag med gos och film i soffan.

nu skall vi blicka framåt.
med glädje.